Hon är ju på bra humör och lika mycket ”Isabel” som tidigare. Men hon äter inget. Nästan ingenting.
Jag får en slags sten i magen. Är det mitt fel att hon har slutat äta? Är det jag som påverkat det på något sätt?
Jag vill bara stanna hela världen – ropa Stop! Och sen får allting annat bara inte hända tills hon äter igen.
Hur länge får hon har slutat äta, innan det har gått för långt?
Hur ser man till att inte förvärra hela situationen med sina egna känslor och stressen över att man faktiskt inte kan leva om man inte äter?!
Det är klart att hon inte håller på att dö. Men det känns ju som att man dör inombords var gång hon bara skakar på huvudet och säger ”nä nä”.
Idag mutade jag till och med med pannkakor till frukost – hon äääälskar pannkakor. Men tack, men nej tack sa Isabel. Jag som aldrig skulle bli en mutandes förälder. Jag som inte tror på sånt.
Käpprätt åt helvete går ju allt just nu. Rakt käpprätt åt helvete!
Been there, done that. Med båda mina barn (2 & 3,5).
De flesta (inte alla, men de flesta) har en sådan där period. Låt henne hållas, det går över jag lovar 🙂
Så länge man inte trugar så ledsnar de till slut och ”blir” hungriga igen. Du är tvärtom världens bästa mamma som reagerar/känner som du gör. Hade du inte gjort det hade man fått börja undra 😉
Hang in there!
Tack för din kommentar! Känns alltid lite bättre när man kan få råd från mammor/pappor som faktiskt varit med om samma och det har gått bra ändå 🙂
Lite svårt att bara ha is i magen, men jag tvivlar absolut inte på det du säger. Jag kör på, hon verkar må bra på alla andra sätt så det känns helt okej ändå nu när man tänkt efter lite för mycket några dagar. Tack igen och hoppas du har en bra påsk!
Nej, men det är säkert ingen fara kära du!
Om du kollar PRECIS ALLT hon stoppar i sig på en dag så brukar det vara mer än man tror.
Man måste inte äta mycket… En riskaka här ett litet rån där… någon liten pasta… en vindruva, dricka. Tillexempel.
Och dricker hon välling så klarar hon sig fint på det. Mina barn äter som möss…
Det går upp och ner. Ha bara lite is i magen och gå på allmäntillståndet. Jag är säker på att det vänder igen, hon reglerar det själv:)
Stor kram!