Lyckan man kan få av att få tillbringa lite tid på en studsmatta, ovärderlig. Vi åt och åt och åt och pratade och pratade och pratade sen hoppade vi studsmatta.
Detta blir officiellt min sista playdate som mammaledig! Lite sorgligt, mycket behövligt. Jag kommer sakna den där ’ vi fikar i evigheter för vi kan ’ grejen. Det där med att inte ha nån speciell tid att passa för man har hela dagen på sig. Det där med att ta en tupplur mitt på dan för att sin bättre mini kopia bestämmer sig för att göra det. Hela grejen.
Jag kommer sakna hela grejen.
Men idag var trevligt och idag tänker jag leva på ett tag till. Jag älskar när Isabel är sådär obotligt glad! Jag bara älskar det!
