Jag vill bara hoppa på stället och springa runt som en galning. Skrika ’JA!’ ’JAAAA!’ och aldrig mer tänka på något annat – Som om jag precis hade vunnit en jävla massa pengar eller något i den stilen. Den där känslan. Den där äckligt härliga känslan. Jag behöver den.
Jag undrar om jag skulle haft min mens nu om inte jag hade varit gravid med lillasyster. För hela jag är som ett ursinnigt litet PMS monster som varvar mellan lycka och ren förtvivlan. Jag orkar inte vara så här känslofylld. Jag orkar liksom inte solla bort det som bara är onödiga känslor, för jag är för gravid.
Eller för hormonell kanske man ska kalla det. Som en liten vilsen överutvecklad oproportionerlig finnig liten pubertets flicka som inte har en blekaste aning om vad som faktiskt försegår.
Det börjar bli tröttsamt det här. Det här med att vara gravid ja, jävligt tröttsamt.
