Kolla hon, den där söta!
Här om dan hade Isabel och Andreas städat hennes rum och fint placerat mjukdjuren i den lilla spjälsängen. Lagom till att vi skulle gå och lägga oss (ja, jag och Isabel går och lägger oss samtidigt nu när jag jobbar haha) så skulle hon in på sitt rum och visa hur fint dom hade bäddat hennes säng och mysa lite där inne.
När jag sen säger att vi ska gå och lägg oss så går hon och ger alla mjukdjuren en kram! Hur gullig är hon inte då. Jag blev så ställd och det såg så mysigt ut att jag utbrast ’Ja! Klart vi måste krama djuren godnatt!’ och då gör hon det igen, om och om igen. Lilla sötapan!
Det känns som att hon är en snäll människa. Som sin pappa, han hade inte kunnat göra en fluga förnäm. Dom har nog samma gener.
Älskade lilla familjen!
