I dag gick vi in i vecka 22 – Det går inte alls fort nu. Trots världens pepp från eventet idag är jag matt och mest trött på att vara gravid. Min kropp gör ont och mjukisbyxorna har aldrig varit skönare än just nu.
Jag blir arg på folk som förfina hela ’producera-unge’ processen.
Jag blir arg och besviken på allt, på att allt ska vara så jävla vackert.
Det är inte vackert. Det är vackert att man kan skapa ett mirakel men resten runt omkring är inte vacker.
Nej jag ljuger. Jag blir så avundsjuk på det vackra. Det vackra som inte jag ser i min egen graviditet. Jag är så äckligt överdrivet avundsjuk. Det där fina med en gravid kvinna. Det där magiska. Jag hatar det.
JAG VILL OCKSÅ VARA LITE JÄVLA MAGISK.
Inte bara svullen och gnällig. Eller hon som klagar på allt och som helst vill slänga kondomer på alla vackra människor så att dom inte ens kanske blir sådär magiskt gravida.
Nej jag vet.
Tyst och va glad – ’Du kan ju iaf få barn’ Ja, men jag vill ju bara va lite magisk.
MVH / ’Lugn, jag är glad i morgon igen’ preggot
Jag tror nästan vi alla kan känna i gen oss i det du skriver. När man inte har den kropp man är van vid är det nog svårt att se det vackra. Det är ett super bra ämne du tar upp! Kram på dig vackra du!