Känner mig besegrad. Helt slutkörd. Det är ju det där med att det nästan är olidligt när det gör ont överallt. Inte bara i bäckenet, utan i precis hela kroppen. Jag erkänner mig besegrad. Graviditeten vann. Jag orkar inte mer.
Undra hur jag skulle gjort om vi hade levt för 20 år sen. Det som räddar mitt kaosartade liv just nu. Med ett hungrigt barn och en man på tjänsteresa är utkörning av mat. I dubbel utsträckning. Jag är glad över att den ena pizzerian i närheten har ’riktig’ mat med och jag är glad över att mathem finns. Annars hade vi suttit här utan toalettpapper och hungriga i all evighet. Nu känns det ändå som att vi kommer överleva. Men jag vettefan om vi hade gjort det för 20 år sen..
Just ja, tack till Apple tv och youtube med. Vad skulle jag gjort utan er?
Det är ju tragiskt det här. Nu får lillasyster komma. Jag vill kunna vara en ordentlig mamma igen.
Åh stackare! Orättvist det där, jag är också i vecka 25 i morgon o jag känner knappt av att jag är gravid :/
Är så klart väldigt tacksam och glad för det!! Men ledsen för er som inte mår lika bra som jag själv. Kram